om utbildningssystemet

I de grundskolor i Sverige som når lägst resultat går mer än var fjärde elev ut skolan utan att vara behörig att söka till gymnasiet. Rikssnittet för kommunala skolor ligger på omkring var tionde elev som obehörig.

Min genomgång av Skolverkets nyligen publicerade betygsstatistik för kommunala grundskolor år 2010, visar att aldrig tidigare har så många skolor som i år hamnat under andelen 75 procent gymnasiebehöriga elever.

Antalet skolor som inte uppnått 75-procentsgränsen har stigit stadigt sedan Skolverket började publicera statistik i nätverktyget Siris år 1998. Då rörde det sig om 34 skolor. I år består bottenlistan av 107 skolor.

Bland dessa finns ett antal skolor som legat permanent i botten. Jag har identifierat 19 skolor som i princip aldrig lyckats ta sig över 75-procentsnivån sedan 1998. På de flesta av dessa skolor är situationen nu mycket allvarlig, då bara omkring hälften av eleverna, eller färre, i år gått ut med gymnasiebehörighet. Och skolorna som fastnar i botten tycks öka. De senaste fem åren, sedan år 2006, har 29 skolor legat permanent i botten. De senaste tre åren, från år 2008, totalt 42 skolor.

[...]

JAN JÖNSSON (FP)

ordförande i Skärholmens stadsdelsnämnd tillika speciallärare i Södertälje

Den gode Jan tänker fel i sin välvillighet. En skola som ligger kroniskt efter kan inte jaga sig ikapp de duktiga. De kan inte slå dem i det spel som spelas. De behöver en annan strategi. De behöver uppfinna ett nytt spel. De behöver se sanningen i vitögat och tänka helt nytt.

Det kommunala handlingsutrymmet är större än vi tror, men konventionellt tänkande håller tillbaka förnyelsen. Ärligt talat, när man rankas lägst så länge, vad finns att förlora? Inte mycket. Men det finns mycket att vinna på att pröva nytt. Go for it.

Jan